Mer promenad än ridning...

Idag provade vi en ny väg men när vi närmade oss den stora landsvägen var det så mycket trafik så jag tyckte att vi kunde väl ta en annan väg... Vi red rätt ut i skogen och huxflux var vi mitt inne i kärrmark. Jaja det är väl bara att rida tillbaka då tänkte jag men hur jag kommit dit fattar jag inte för någon torr väg ut ur denna våta marken fanns inte! Jag hoppade av och så började vi snirkla oss fram mellan tuvorna. Vi kom fram till en bäck där Edall tittade på mig som om jag hade fått totalt hjärnsläpp... "Över det där kan man väl inte gå..." Jodå uppmuntrade jag tills han tog ett litet skutt över av ren förskräckelse av vad jag hittade på. Sedan var det bara att traska på i riktning mot den vanliga grusvägen vi brukar rida hemåt på. vi gick förbi vidsvinsbökplatser och Edall stannade och såg sig omkring. Om det var för att jag tänkte, usch vildsvin.., eller för att han kände/hörde någon vet jag inte men jag började sjunga och ropa som en galning i skogen att här kommer stora farliga hästen så vik hädan alla svin :-) Jag funderade samtidigt på vad jag skulle säga om det dök upp någon svampplockare eller annan naturpromenerare. Som tur var så mötte vi ingen. Plötsligt började Edall gå framåt lite snabbare och mer nestämt och visst var så grusvägen där. Även om det inte blev mycket till ridning så var det en riktigt välbehövligt trevlig stund med bästa Edall!!